2013-01-22

Tisdag

Åkte till Gällivare ca 05.30 det var renar och älgar och bilar i massor, men vi var framme kl.09.00 ca. Fick vänta en timme innan jag fick träffa operationsläkaren och narkosläkaren. Dom ritade en del streck på magen där det skulle sättas nät. Sen skulle operationen inte bli förrän 13-14 tiden. Ojoj, varför skulle vi vara där 09.00 på morron, fattar inte. Läkaren sa att man göra på flera sätt när man opererar och sätter fast nätet. Från insidan, utsidan eller från sidan,men det bästa var att göra det från insidan. Enda nackdelen med det var att man har en väldig smärta efteråt ca en vecka, men han sa att det var det värt . Han sa även att han visste inte om de var tvungen att öppna mig 15 cm för att ev. tarmen satt fast. Men han sa det vet vi inte förrän vi gjort titthål och får se hur det ser ut. Operationen skulle ta ca 1 timme sa han, men den tog 2. Han pratade om 4 titthål , men dom har gjort 8.

Jag åkte ner på operation kl.12.45 . Jag hade vigselringen som jag inte hade fått av mig på många, många år, men det var en sköterska där som lyckades få av den med en tråd som hon satte fast i ringen och satte nån gel och sen snurrade hon av ringen och det gick jättebra. Och sen var det sova,sova,sooova. En sköterska väckte mig och sa , Chatarina nu är operationen klar, oj så snabbt det gick haha. Ja, sa hon det går fort när man sover. Fick ligga på uppvaketca 1 1/2 timme. Ca 16.45 var jag tillbaka på salen. Tommy var där och väntade på mig, han hade ju varit orolig så klart. Sen fick jag kaffe och smörgås oj så gott det var. Jag hade ju inte ätit sedan 20.00 kvällen innan.

17.30 var jag påklädd och klar, men då skulle dom veta att jag kunde kissa oxå allt ska dom veta. Jag drack och drack både kaffe och vatten glas på glas men inget hände då mätte hon meden mätare typ ultraljud hur mycket jag hade i blåsan, och det visade sig att jag hade inte nog för att jag skulle vara pinknödig. Jaha, ok drick mer sa sköterskan, och jag drack och drack. Då skulle dom stänga kl. 18 på den avdelningen, så då fick vi gå till uppvaket och där fortsatte dom att pläga mig med mera kaffe och smörgås och 5 dl vatten till. Och jag kämpade på,men till slut var jag så stinn att jag inte kunde dricka mer. Sköterskan sa, vi väntar en stund så kanske det kommer igång.

När kl var 19.55 då kände jag att nu känns det som att det kan bli något,och så var det. kissade väldigt mycket tyckte jag. Då mätte hon med en sån där mätare och då hade jag fortfarande 190 ml kvar i blåsan. Då ringde hon läkaren och frågade om hon kunde skicka hem mig i alla fall , och han sa att det gick bra, men hade det inte kommit i gång på morronen var jag tvungen att åka till s-byn så att dom fick tappa mig huja huja, tänkte jag.

Vi for från sjukhuset i Gällivare kl 20.10 skönt att vara på hemväg. Äntligen. Det gick bra att sitta i bilen, men dom hade ju bedövat inuti och så fick jag morfin på uppvaket och tabletter när jag kom upp på salen. Resan hem var betydligt lugnare. Vi såg många ställen som vi inte såg när vi åkte upp. SKällarim, Padjerim, Koskats, Görjeån,

Ligga med flera. Och massor med renar och älgar kom över vägen överallt. Efter vägen hem stannade vi i Jokkmokk och köpte en korv och en dricka. Sen var vi tvungna att stanna på ett ställe till för att jag var så pinknödig. Då tänkte jag att inte behöver jag åka till S-byn i morgon, skönt. Vi var hemma 00.15 skönt att vara hemma.

Onsdag

Mycket ont svårt att sova kan bara sova på rygg, Hur ska detta gå. Tommy fick hjälpa mig upp ur sängen och jag kunde knappt gå. Uppe en stund och fikade lite. Tog mina tabletter och sen sängen igen. Grannen kom över med en röd ros i kruka det var jättesnällt.

Natten mot torsdag sov inte mycket . Jag sover aldrig på rygg i vanliga fall, men nu måste jag det går inte ligga på sidan. Uppe en stund på förmiddagen och sen sov jag några timmar. Uppe sen såg lite tv och sov vid tv-n.

Natten mot fredag samma visa svårt att sova ont,ont.

I dag fredag ont, men något bättre har varit upp sedan i morse, och orkar även blogga det har jag inte orkat tidigare. Så nu ska det väl bara bli bättre och bättre får vi hoppas Tommy min älskade man har vafat onsdag torsdag och i dag fredag. Jätteskönt att ha han hemma. Jag får ju inte lyfta och inte göra någonting annat än ta hand om mig själv.

Jag är jätteglad att det är gjort nu.